tisdag 17 november 2009

Förbereda

Det har verkligen sett ut här hemma som att vi har varit på någon skräploppis och köpt rubbet, som vi sen förvarat i massa högar så det blivit damm överallt och s**t...

Det är konstigt att när man lever i det hela tiden så tänker man inte ens på det...
Eller man vet ju att det inte är så fint men man orkar inte bry sig riktigt.
Men så kommer det den dagen då man kommer få besök...
Man tittar hemma och tänker "Shit!".
Som jag idag, då jag kom hem.
Och tro mig, det är ett stort "SHIT"!
Jag började att plocka, sopa, förbereda potatisen (ska ha hem mammas R hit på middag och det var sagt 16.00).
Diskade och hade trevligt sällskap i öronen (Tack Johanna! =) och fortsatte sen fejandet och plockandet.
Tänkte under tiden att det är alldeles förlänge sen som jag städade här hemma, men detta får bli en förberedelse för att städa.
Visst är det bra jobbigt då man måste förbereda för att städa?
Så ringde R och sa att han skulle jobba över och att han kommer vid 18.00 istället.
Jag kände mig lite irriterad! För jag var så trött när jag kom hem att jag gärna hade velat tagit det lite lugnt en stund...

Nu har jag istället tagit en timmes break-och känner mig inte riktigt motiverad att gå tillbaka till fixandet och donandet.
Fast det känns ändå lite bättre eftersom jag redan nu känner att det är finare här hemma,som att jag sålt lite av alla loppisgrejorna ;)

Varför städar jag inte oftare när jag vet hur skönt det är och hur bra jag mår av det?
Kanske för att dagarna mest går åt till att bara plugga/praktik/jobba och sen diska och göra mat, sen är det kväll och sova igen?
Allt går på rutin.
I och för sig en trevlig rutin, men hade varit bra om jag var lite mer effektiv och städade oftare...

*byter ämne och släpper den funderingen*
Fick ett mail från syster J idag som uppenbarligen visade att hon inte fått mina mail... Så jag ringde hem till henne och min systerson M svarade och berättade att hon var i tvättstugan.
Vi hade ett tio minuters långt samtal och tro mig, det är svårt att få en 4åring att prata *skrattar* men han var riktigt duktig, berättade om långben, dagis, mat och sådana där saker man frågar barn om ;) så småningom kom syster J och vi redde ut det hela :)


*Så byter vi ämne igen!*
Sen jag var liten, kanske 8-10år någonting, så var jag med i Pandaklubben (fick gratis medlemskap då jag fick glasögon-som jag f.ö. inte har längre) så började jag sälja för Pandaförsäljningen. Det är som jultidningar, fast det är saker och så säljs det till förmån för WWF -en liten del av det man säljer för går till årets utrotningshotade djur.
Det var kanske inte de coolaste premierna, men det fanns mycket fint till försäljning och man fick ändå lite pengar och premier :)
Jag har ju inte riktigt slutat att sälja, utan varje år säljer och handlar jag :)
Men jag har slutat att knacka dörr utan tvingar mina vänner och familj att handla- vilket de oftast iofs gör frivilligt, iaf familjen ;)

Jag tycker iofs det har blivit en lite tynre och tråkigare försäljningstidning nu iår men handlade ändå en del saker:)
I premie valde jag inte, "telefonen som du kan ha i ditt rum som är i en cool färg och du kan skvallra med dina vänner" (det är ju egentligen riktat till yngre barn *S*) men jag valde en smörgåsgrill, en ryggsäck, en väckarklocka (som impade på sambon)

Men det jag skulle skriva om var dessa två, ni i familj och släkt som köpte ljuslyktan, titta så fin den är!


Jag övertalade min sambo också att jag ville köpa tallrikar (vi har inte plats menade han) men titta vilka fina uppläggningsfat, eller december tallrikar att äta på!


Han är inte lika entusiastisk över tallrikarna, men återigen-vänta tills det är lite julgott på dem:)
Men nu blev det ju ett JÄTTE-långt inlägg igen! (jag verkar ha mundiarré;)
Nu mot köket för sista rycket innan tv-soffan, ha en toppen tisdag :)














Inga kommentarer:

Skicka en kommentar