Hej på er,
Sista dagen i september är här och helgen är slut....
I morse fick sig mammahjärtat en liten törn då min underbara dotter försökte ta på sig sin halsduk och jacka när jag tog på mig mina egna. Men hon vinkade i alla fall hejdå med sin pappa och verkade inte bli ledsen över att hon inte kunde följa med. Fast jag själv kände mig lite tung då jag begav mig till jobbet.
Tycker ni inte att det var riktigt kallt imorse?
Jag tyckte det var så kallt att faktiskt så åkte vinterjackan på. Den var en aning trång, så det känns som ett tecken på att det nu är dags att köra igång =)
Startvikt: 77,9
Midjemått (taget där jag är som störst på kroppen): 107
Målvikt: 70kg
Jag kommer här ute att blogga min matdagbok, då det hjälpt mig förr att "hålla mig på banan".
Skriva om resan till målvikten (som alltid känns utom räckhåll men är inom räckhåll)
Men självklart så kommer bloggandet att handla om mycket annat med,
det "viktigaste" är inte vikten, utan att bloggandet för mig är en typ av rensning i hjärnkontoret, som en slags levande dagbok =)
Idag blir den lite ofullständig för jag har inte poängsystem eller ätit klart för idag, ska försöka hinna fixa till det senare ikväll.
Jag passar även på att tala om att jag följer ett "gammalt viktväktarsystem" som jag lärde mig då jag tog deras brevkurs en gång i tiden, systemet har reviderats så det ser annorlunda ut i dagsläget.
Matdagbok 30/9
Frukost: fil med banan 2,5p
kaffe
Lunch: Kebabgryta med ris, grönsaker och vatten 7p
Middag: tacos 8p
Använda: 17,5. Sparade:4
Reflektion och förbättringsområde:
Det är lättare att undvika småätandet när man jobbar, men att inte ta en kvällsfika som blivit en vana är riktigt svårt.
Idag har jag bara druckit ett glas vatten, det måste förbättras!
Hoppas DU haft en fantastisk start på veckan!<3 b="">
måndag 30 september 2013
torsdag 26 september 2013
Hej bloggen
Idag börja jag med att säga "Grattis till alla ex-rökare" och även då till mig själv, det är tydligen internationella "ex-rökar" dagen, jag tror de minnsan hittar på en dag till allt- tycker ni inte det?
Jag har på egen hand lyckats koppla telefon och dator för att kunna få skriva lite, det är dags att ta tag i bloggandet =)
Bra spännande och SÅ roligt att hitta tillbaka till bloggar man följt tidigare, jag tycker det är så mycket som hänt i mitt liv på ett år och så snubblar man in och ser att det hänt "sjukt" mycket överallt!
DU som saknar mig i kommentarfältet, har du flyttat din blogg eller kräver du lösenord? Kontakta mig gärna på något sätt och meddela så snubblar jag gärna in hos dig igen =)
Just nu ligger min skatt uppe på övervåningen och sover -det där som hon inte kan begripa att vi vill att hon ska göra ;)
Sambon är på välbehövlig middag och ser derbymatchen med några kompisar och jag själv hamnade då alltså med mina tankar och givetvis framför tangenterna.
Ni som känner mig här ute på bloggen, vet ju att jag alltid och som oftast reflekterar över att må bra och vikten att man gör de förändringar man kan, för att må så bra man kan och då är det dags för mig att sparka mig själv i rumpen ;)
Ett år har gått sen min skatt kom, mer sen vi köpte detta underbara hus och med båda de två förändringarna så har "fika-trenden" eskalerat hos mig och jag känner att "viktväktarna" på egen hand är inte tillräckligt denna gång.
Jag behöver en spark i rumpan och jag behöver peppen bloggen gav mig, så nu har jag bestämt mig att sätta igång igen på måndag och det känns bra!
Alltså steg 1:
Börja med viktväktarna och att föra matdagbok (det som funkat för mig tidigare)
Steg 2:
Jag har som några av er vet börjat jobba igen, sen augusti.
Det är mycket som har ändrats, men som många av er vet så känner jag inte mig så bekväm att skriva om jobbet ute på internet så nu blir det lite kryptiskt.
Just nu gillar jag inte hur arbetssituationen ser ut och jag mår faktiskt ganska dåligt. Jag känner mig stressad, nedstämd och emellanåt nästan utbränd.
Lösningen på detta är att jag haft två samtal med min chef och förklarat hur det är och hur jag mår. Chefen säger att h*n hör vad jag säger och förstår, men då jag inte ser någon förändring så vette fåglarna.
Sen har vi detta med lärarlegitimation som stressar också,
jag har nämligen en lärarexamen, men har inte gjort/arbetat där min examen finns (i grundskolan f-3) utan bara i särskolan.
Då säger skolverket att man inte kan få sin legitimation och rent ut sagt verkar ingen veta hur jag ska göra för att få den...
Ja, som ni märker är det ganska rörigt och oreda och om det inte klarnar snart så vet jag inte hur man ska orka...
Inte så muntert, men låt mig då avsluta med att säga att läraryrket är verkligen klippt och skuret för mig och jag är SÅ tacksam att jag hittat mitt "kall".
Steg3:
Ja, nu behöver jag pepp och stöd!
Jag har i min lilla grejomansliv varit iväg på två "ute"kvällar, en återträff från gymnasiet och en då min bästa vän M fyllde år. Alltid har sambo och Grejomanen varit inom kort avstånd och sedan har jag dykt hem på natten.
NU har jag (med mycket övertalning och pepp från min sambo) tackat ja till att följa med min syster T, hennes kille och mamma på en kryssning -24h.
Min moster skulle följt med, men så backade hon ur och då fick jag möjligheten.
Jag är så laddad och glad och vill verkligen, men likväl så får jag en klump i magen då jag tänker på det..
Att vara borta en hel kväll, och natt och sen komma först på eftermiddagen dagen efter *gulp*
Sambon var iväg på en fiskeresa i våras och jag vet inte om han brottades på detta sätt över det, han tycker ju nämnligen att jag behöver få komma iväg och ha lite roligt och koppla av.
Själv vill jag gärna dansa! Det har jag saknat, ja och kvalitetstid med mamma och syster T känns ju inte fel det heller...
Men likväl så är klumpen i magen där, förstår ni?
Steg 4:
I oktober börjar friskis och svettis kortet att gälla.
DU kan träna på kvällstid när Grejomannen sover, då vet hon ändå inte att du inte är nere i vardagsrummet och DU behöver motionen.
Li INGA URSÄKTER är godtagbara! (pepp pepp till mig själv)
Sådär, då var jag väl officiellt tillbaka på banan och på bloggen va?
Nu kör vi! (jag!) =)
Jag har på egen hand lyckats koppla telefon och dator för att kunna få skriva lite, det är dags att ta tag i bloggandet =)
Bra spännande och SÅ roligt att hitta tillbaka till bloggar man följt tidigare, jag tycker det är så mycket som hänt i mitt liv på ett år och så snubblar man in och ser att det hänt "sjukt" mycket överallt!
DU som saknar mig i kommentarfältet, har du flyttat din blogg eller kräver du lösenord? Kontakta mig gärna på något sätt och meddela så snubblar jag gärna in hos dig igen =)
Just nu ligger min skatt uppe på övervåningen och sover -det där som hon inte kan begripa att vi vill att hon ska göra ;)
Sambon är på välbehövlig middag och ser derbymatchen med några kompisar och jag själv hamnade då alltså med mina tankar och givetvis framför tangenterna.
Ni som känner mig här ute på bloggen, vet ju att jag alltid och som oftast reflekterar över att må bra och vikten att man gör de förändringar man kan, för att må så bra man kan och då är det dags för mig att sparka mig själv i rumpen ;)
Ett år har gått sen min skatt kom, mer sen vi köpte detta underbara hus och med båda de två förändringarna så har "fika-trenden" eskalerat hos mig och jag känner att "viktväktarna" på egen hand är inte tillräckligt denna gång.
Jag behöver en spark i rumpan och jag behöver peppen bloggen gav mig, så nu har jag bestämt mig att sätta igång igen på måndag och det känns bra!
Alltså steg 1:
Börja med viktväktarna och att föra matdagbok (det som funkat för mig tidigare)
Steg 2:
Jag har som några av er vet börjat jobba igen, sen augusti.
Det är mycket som har ändrats, men som många av er vet så känner jag inte mig så bekväm att skriva om jobbet ute på internet så nu blir det lite kryptiskt.
Just nu gillar jag inte hur arbetssituationen ser ut och jag mår faktiskt ganska dåligt. Jag känner mig stressad, nedstämd och emellanåt nästan utbränd.
Lösningen på detta är att jag haft två samtal med min chef och förklarat hur det är och hur jag mår. Chefen säger att h*n hör vad jag säger och förstår, men då jag inte ser någon förändring så vette fåglarna.
Sen har vi detta med lärarlegitimation som stressar också,
jag har nämligen en lärarexamen, men har inte gjort/arbetat där min examen finns (i grundskolan f-3) utan bara i särskolan.
Då säger skolverket att man inte kan få sin legitimation och rent ut sagt verkar ingen veta hur jag ska göra för att få den...
Ja, som ni märker är det ganska rörigt och oreda och om det inte klarnar snart så vet jag inte hur man ska orka...
Inte så muntert, men låt mig då avsluta med att säga att läraryrket är verkligen klippt och skuret för mig och jag är SÅ tacksam att jag hittat mitt "kall".
Steg3:
Ja, nu behöver jag pepp och stöd!
Jag har i min lilla grejomansliv varit iväg på två "ute"kvällar, en återträff från gymnasiet och en då min bästa vän M fyllde år. Alltid har sambo och Grejomanen varit inom kort avstånd och sedan har jag dykt hem på natten.
NU har jag (med mycket övertalning och pepp från min sambo) tackat ja till att följa med min syster T, hennes kille och mamma på en kryssning -24h.
Min moster skulle följt med, men så backade hon ur och då fick jag möjligheten.
Jag är så laddad och glad och vill verkligen, men likväl så får jag en klump i magen då jag tänker på det..
Att vara borta en hel kväll, och natt och sen komma först på eftermiddagen dagen efter *gulp*
Sambon var iväg på en fiskeresa i våras och jag vet inte om han brottades på detta sätt över det, han tycker ju nämnligen att jag behöver få komma iväg och ha lite roligt och koppla av.
Själv vill jag gärna dansa! Det har jag saknat, ja och kvalitetstid med mamma och syster T känns ju inte fel det heller...
Men likväl så är klumpen i magen där, förstår ni?
Steg 4:
I oktober börjar friskis och svettis kortet att gälla.
DU kan träna på kvällstid när Grejomannen sover, då vet hon ändå inte att du inte är nere i vardagsrummet och DU behöver motionen.
Li INGA URSÄKTER är godtagbara! (pepp pepp till mig själv)
Sådär, då var jag väl officiellt tillbaka på banan och på bloggen va?
Nu kör vi! (jag!) =)
tisdag 24 september 2013
Ett år plus
Ja,det finste jag har blev ett år i fredags.
Denna underbara,fantastiska lilla person som utvecklas så mycket varje dag!
Som överraskar och fyller mitt hjärta med så mycket kärlek och som ger mig så mycket glädje.
Och som kan ge mig så mycket oro!
(jag vill inte erkänna,men jo jag är en riktig hönsmamma)
Detta underverk är min lilla grejoman (hon lever upp till det smeknamnet fortfarande)och jag kan kan inte fatta att hon redan blivit ett!
Det var kalas hela helgen och så började min arbetsvecka igen, lite tung i hjärtat lämnar jag min skatt varje morgon-fast då jag kommer hem och hör 'mamma' så är jag fjäderlätt igen.
Grattis i efterskott mitt finaste<3<3<3
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)