För den som undrar

SÅ gick jag nästan hela vägen till tandhygenisten!

Jag som hittar som en kratta, knatade på (det tog 1h 15min) och det vart svettigt.

När bussen skulle ha gått härifrån, där jag bor, då var jag framme och tog tunnelbanan till sista stationen -jag vågade inte gambla med tiden som var kvar.

Jag känner mig väldigt stolt!

Speciellt när hjärtat klappade i hundra åttio då jag hamnade i skogen för att inte gå på vägen,

när bilar åkte förbi då jag gick i väggrenen, och de åkte alldeles för snabbt!

När jag såg en "centrum" skyltning på 2km, men inte fann någon väg..

Hjärtat bultade hårdare när jag tänkte "tänk om jag inte kan komma fram här och tänk om jag inte hinner tillbaka till den senaste busshållplatsen..."

Men tata! Fram kom jag och när jag satt mig på tunnelbanan var jag nöjd och med en ny blåsa under foten *aj*

Hos tandhygenisten gick det väl som väntat?

Först var hon överraskad och positiv, inte mycket tandsten inte och det såg mycket bra ut.

Detta ändrades under besökets gång, det är så när man fuskar med tandtråden och använder den oregelbundet- då blir det tandsten mellan tänderna...

Men flourandet verkar ha bidragit till att ge mig "kritakaries" (för oss dödliga betyder det tydligen hål som lagat sig själv?) så det var nog positivt?

Nu gäller det att tuffa på och HOPPAS att nästa besök hos tandläkaren är mer positivt.

Jag har dock turen *peppar,peppar* att tandläkaren mest gör ont i min plånbok!

Imorgon åker jag till Sherwood, kanske är det därför jag bloggar så mycket?

Vet inte när jag kommer ha tid till att sitta online igen =O)

Men jag tänkte lämna en sista status på påskutmaningen innan dess:

Måndag: 14936steg aerobicsteg&minuter: 11861, 95min

Tisdag: 17741steg aerobicsteg&minuter: 11607, 97min

Onsdag: 14455steg aerobicsteg&minuter: 9324, 74min