tisdag 4 september 2012

v.38 så här är det och så här ser vi ut =)



Ja, här är vi nu i vecka 38.
Enligt appen som verkar gå lite i förväg så ska du väga mellan 3-3,2kg i vecka 39.
Längden nämns inte längre heller.
Själv så gick jag ner 0,2 förra veckan men har gått upp 0,3+ den här veckan, så nu väger jag 91,5kg (+14,9)

Idag skulle vår skatt komma, enligt första datumet vi fick -men det ändrades ju senare (två veckor kvar!) ;)
Fast jag skulle verkligen INTE ha något emot om det var idag...
Det har som tidigare nämnts varit en turbulent och ganska tung graviditet och jag längtar efter "belöningen" ;)

Just nu
Jag sover dåligt, vaknar och tittar mycket på klockan under natten -oftast varje timme.
Höfterna skriker när jag vaknar och det ilar i benen och knäna.
Igår skulle jag ge mig på att klippa tånaglarna och råkar klippa mig i ena tån, det är inte lätt att komma åt kan jag tala om!
Jag får svall, jag mår illa och kallsvettas emellanåt, efter minsta göromål låter det som att jag sprungit en maraton...
Händer och fötter sväller och ibland har jag riktigt ont i händerna och svårt att böja de och greppa saker... De blir  dessutom lite prickiga efter långa promenader och då jag  envisas med att ha handväskan över axeln...

Förra veckan
Då var vi till barnmorskan, och hon skrämde mig lite igen...
Vanlig undersökning vi prata, blodtryck, magmått och lyssna på ditt hjärta.
Under  samtalet så börjar jag plötsligt bara att gråta, vilket kändes både konstigt och pinsamt men hon var väldigt förstående.
Jag berätta även att mina händer svullnar upp, att jag har svårt att greppa saker och att det gör ont i dem.
Då misstänkte hon karptunnelsyndrom och i värsta fall måste sånt åtgärdas med en operation...Hon remitterade mig till en sjukgymnast, men jag har inte kontaktat dem!
Det var då tre veckor kvar och jag bara kände och KÄNNER att NU räcker det, jag står ut!
Jag orkar inte EN sak till!
Och det gör inte ont hela tiden, värst är morgnarna eller om jag gått mycket.
Handväskproblemet är löst genom att sambon får bära den åt mig när han är med=)
Tillbaka till besöket!
Allt såg jättebra ut, hon verkade lite imponerad att jag följer kurvan så fint och sen kom själva "kännandet" på magen för att kolla om du är fixerad (ligger med huvudet åt rätt håll) och att mäta dig/magen.
Den här gången protesterade hjärtat rejält, barnmorskan sa till och med "OJ  vad du rör på dig", jag tycker inte det är så konstigt så "hårt" som hon trycker ;)
Du är fixerad men när hon skulle mäta dig så stötte hon på patrull denna gång, för du flyttade på dig hela tiden *skrattar*
Tillsist fick hon säga att det nog är 34,5 cm ungefär.

Så kommer vi till själva "skrämmandet" igen.
Hjärtmaskinen visar 160 säger hon och ser så där bekymrad ut igen...
Men hon säger inget mer bara att du nog är vaken och aktiv, men ber mig lägga mig  på sidan en stund och så ska vi lyssna igen. Detta gör att jag blir jättestressad men försöker lugna mig själv.
Så ber hon mig ställa mig upp och så lyssnar vi igen, hon frågar om du rör på dig men jag tyckte du faktiskt var hellugn då och hjärtljudet var nere på 143-147 och då säger barnmorskan äntligen att det låter jättebra! =)

Denna vecka
Ja, som sagt, vecka 38 och det är 14dagar kvar.
Jag är nyfiken på dig där inne och du verkar ha kommit på att flytta dig på ett nytt sätt så att magen sjunker ihop och man kan nästan se hur du går ner i spagat=)
Du rör dig massor och mest när du hör musik och då din pappa sjunger för dig, en riktigt musikbebis =)
Det har handlats en del till dig och vi har tvättat kläder som ska följa med oss till bb =)
Jag har även lagt in numret i mobilen till förlossningen och bb-väskan är nästan färdigpackad (lite kläder till dig, pappa och mig , neccesärsaker, tofflor, min journal) ska väl fylla på med lite att äta, dricka och kanske musik -laddare och kamera såklart! =)

Jag försöker överkänna också, var inte det där en värk?
Men eftersom det inte kommer tillbaka eller håller i sig så antar att jag det var något annat...
Jag undrar hur det kommer kännas och om man kommer fatta att "nu händer det"...

Värst är ändå väntan, kanske för att jag är sjukskriven och har så mycket tid och "bara ligger på soffan och väntar"...Om man jobbar så har man fullt upp och hinner inte "tänka" lika mycket på att man väntar...
Å andra sidan har jag  problemet med försäkringskassan att rota i (se tidigare inlägg, det har inte löst sig ännu för när jag ringde till jobbet så fick jag samma svar som förra veckan-men samtidigt skulle min snälla administratör ringa  till lönekontoret och vidareförmedla informationen som försäkringskassan gav mig...håll tummarna att det löser sig)

Nu vill nog skatten där inne att jag ska lägga mig på soffan och sträcka ut mig, lite trångt när mamma suttit vid datorn och skrivit så länge! ;)

Nu är det 14dagars väntan kvar...
Väntan efter DIG vårt efterlängtade mirakel <3 i="i">


1 kommentar:

  1. Två veckor kvar bara...kan ju ske när som helst nu! :) Va spännande!! Hoppas du får löst ditt problem med försäkringskassan för du ska verkligen inte behöva stressa nu! Stor kram till dig och hoppas du fick strecka ut dig en stund på soffan! :)

    SvaraRadera