Jag vet och det är min fasta övertygelse, att barn som får beröm och positiv feedback utvecklas, blir motiverade och växer i sin självkänsla - det har jag sett också, med egna ögon!
MEN någonstans slutar man med att ge beröm, och positiv feedback, VARFÖR är det så?
Att vara snäll mot sig själv, det är något jag skrivit om tidigare och det håller i sig ett tag hos mig...
Men jag är inte alltid snäll mot mig själv och säkert många av er känner igen det, att man nog är mer "elak" mot sig...
FAST idag, idag tänker jag stärka min självkänsla och idag ska jag minsann ge mig en klapp på axeln:
FY vad jag var bra som tog mig ut och sprang idag när jag kom hem från jobbet!
*klapp, klapp*
Och ännu bättre att jag ignorerade mig själv som ville sluta och sprang hela vägen som jag tänkt ut från början (Vet inte hur långt det blev, återkommer, men det tog 16minuter iaf) *klapp klapp igen!*
Nu nu, två gånger denna vecka -nu börjar det bli ordning på torpet! =)
Vad ger DU dig en klapp på axeln över idag?
Ha en fin helg!
heja dig! :)
SvaraRaderaGrymt Li!
SvaraRaderaDet var bra gjort verkligen. Två gånger är en vana, nu kan du inte sluta :)
Jag glömde bort att jag planerat springa igår och denna veckan är tjock! Men jag hoppas det kan bli av imorgon, när är din nästa?
Jag klappar mig på axeln för att jag var stabil igår. Det är lite diffust, men betyder något för mig!
Bra jobbat! Jag borde ge mig ut med, men kvällen kom med regn (dålig ursäkt, jag vet)
SvaraRaderaIdag klappar jag mig på axeln för att jag lyckades klippa halva gräsmattan (1500 km2) ensam med två barn i trädgården. Det är inte helt enkelt vill jag säga :)